Ved ger smart och naturlig värme
Ved är ett inhemskt, förnybart bränsle. Vedeldning skyndar inte på klimatförändringen, eftersom veden inte avger mer koldioxid när den brinner än träden tar upp ur atmosfären medan de växer. En bra eldstad och korrekt eldning omvandlar energin i veden till värme på ett rent och snyggt sätt.
Förmånlig extravärme
Uppvärmning med eldstäder är det traditionella sättet, men i dagens småhus är det vanligen ett komplement till ett annat värmesystem. Det bästa resultatet ger massiva, värmelagrande eldstäder som avger den lagrade värmen långsamt under lång tid. Verkningsgraden för en värmelagrande eldstad kan ligga på uppemot 80–85 %.
För att elda effektivt och rent är det viktigt att fylla eldstaden med klabbar 1–2 gånger.
En eldstad av lämplig storlek kan, om den används korrekt, ge mer än en tredjedel av värmebehovet i ett hus. Vid uppvärmning med en värmelagrande eldstad är vedbehovet mindre än med lättare eldstäder och vedförbrukningen blir därmed mindre. Värmelagrande eldstäder tar 3–5 kg ved i en laddning och kräver inte mer än två laddningar. Vid behov kan man lägga till ytterligare en laddning samma dag. Man behöver inte elda mer än bruksanvisningen anger, eftersom ytterligare eldning inte har någon betydelse för uppvärmningen. Extra eldning gör att värmen går ut som rökgasförluster och verkningsgraden för eldstaden går ner. Om man eldar flera laddningar i rad blir eldstadens konstruktioner varma och kan inte ta upp värme lika väl – rökgaserna går då ut genom skorstenen med högre temperatur, vilket ger förluster.
Att elda med en värmelagrande eldstad är mycket användarvänligt, då uppvärmningen inte tar tid i anspråk. Ett par laddningar brinner ut på omkring en timme.
Du slipper frysa vid elavbrott!
På vintern kan det bli tråkiga avbrott i uppvärmningen hemma, om energitillförseln stryps av hög förbrukning. Allt fler installerar därför värmelagrande eldstäder i hemmet redan i byggfasen och tryggar värmen i alla lägen samtidigt som energiräkningarna går ner.
På naturens villkor
Miljöaspekter påverkar våra beslut varje dag, även valet av eldstad. Vedeldning frigör lika mycket koldioxid som om trädet förmultnade i skogen. Koldioxiden återgår till naturen och nya träd kan växa. Uunisepät har konstruerat eldstäderna så att alla förbränningsgaser brinner effektivt och inga utsläpp uppkommer.
Ved är således en ren, inhemsk och lokal energikälla. Transporten medför inte miljörisker: ved kan inte explodera eller rinna ut i grundvattnet. Tillgången till ved påverkas inte av energikriser och internationella konflikter!
Använd bara torr och ren ved
- Elda endast med torr och ren ved – aldrig med skräp eller fuktig, målad eller impregnerad trävara. Torra klabbar ger ett distinkt slagljud om man slår ihop dem.
- Bäst torkar veden ute i solen, när luft kan passera genom vedtraven. Lägg underlag under traven så att veden inte är i kontakt med marken.
- Flytta in veden i vedlidret innan höstregnen börjar. Om traven blir kvar ute över vintern måste den täckas över.
- Det är bäst att ta in ved i vedlåren eller vedbäraren för åtminstone några dagars behov åt gången. Inomhus torkar veden något ytterligare.
- Vedens värmevärde avgör hur effektivt den värmer. Björk är vårt tätaste träslag och har det högsta värmevärdet. En kubikmeter torra björkklabbar (travat mått) motsvarar 170 liter lätt eldningsolja till energivärdet.
Tips och anvisningar för eldning i eldstaden
Så här lyckas du med tändningen.
Att börja använda den nya eldstaden
Efter att eldstaden blivit färdig ska den få torka med öppna spjäll och ugnsluckor i en vecka. Bränn in din eldstad lugnt och försiktigt.
Rätt mängd ved
Värmelagrande eldstäder tar 3–5 kg ved i en laddning och kräver inte mer än två laddningar. Vid behov kan man lägga till ytterligare en laddning samma dag. Man behöver inte elda mer än bruksanvisningen anger, eftersom ytterligare eldning inte har någon betydelse för uppvärmningen. Det bästa eldningsresultatet får du om du följer bruksanvisningen.
Tillräckligt drag
Försäkra dig om att skorstenen har tillräckligt stort drag innan du tänder veden. Tillfälliga svårigheter med draget i eldstaden beror nästan alltid på skorstenen. Testa vid behov genom att tända en tändsticka eller en pappersbit i sotluckan till skorstenen eller eldstaden. Vid regn eller lågtryck drar skorstenen sämre än normalt. Undertryck i bostaden kan också försämra draget. Att stänga av spisfläkten och eller ventilationen och öppna ett fönster medan man tänder kan hjälpa.
Asklåda och ugnsgaller
Håll alltid ugnsgallret rent. Titta i asklådan och töm den vid behov innan du tänder en brasa. Effektiv förbränning kräver att tilluften kan flöda fritt in i eldstaden underifrån. Så håller du gallret i kondition och det håller länge. Askan ska regelbundet avlägsnas ur eldstaden i en brandsäker behållare.
Att ladda ved
Ladda ved i eldstaden innan du tänder en brasa så att åtminstone en tredjedel av volymen är tom. Förbränningsluften ska kunna flöda mellan vedträna. Du kan ställa vedträna upprätt mot bakre väggen eller, om du vill minska utsläppen ytterligare, elda med kortare klabbar som du placerar vågrätt. Använd näver och trästickor eller en liten mängd tidningspapper som tändmaterial. Till den första laddningen behöver du klabbar med 8–10 cm diameter, därefter kan de vara lite större, 10–16 cm i diameter.
Tändning
Öppna spjället till skorstenen. Öppna också tändspjället, om din eldstad har ett sådant. Öppna också asklådan med 2–5 cm. Placera tändmaterialet på ugnsbottnen (näver, tändbriketter, tidningspapper) och stapla veden ovanpå. Laddar du veden vågrätt ska du tända ovanpå. Stäng ugnsluckorna när veden har tagit eld. Stäng tändspjället. Se till att eldstaden får tillräckligt med luft och att vedträna brinner glatt. Rätt tändteknik låter eldstaden ta tillvara mer värme och ger mindre utsläpp.
Att fylla på ved
Fyll på ved när mer än hälften har brunnit och du fortfarande kan se tydliga små lågor. Lägg helst in veden med barksidan neråt. Lämna åtminstone en tredjedel av volymen tom. Försök inte förbättra elden i onödan för att förbränningen inte ska störas.
Håll utsläppen nere
Vid förbränningen bildas rökgaser som innehåller mest koldioxid och vatten samt en varierande mängd små partiklar. När veden är torr, förbränningstemperaturen tillräckligt hög, luftströmmen genom eldstaden lämplig och förbränningen balanserad uppstår bara lite skadliga utsläpp. Vid ren förbränning består röken till större delen av ofarlig vattenånga. Ett tecken på bra och lyckad förbränning är att röken blir ljus snart efter tändningen.
Elda rätt
För en god uppvärmning räcker det med en effektiv och jämn förbränning av ett par laddningar. Det tar 1,5–2 timmar. Det avgörande för förbränningen är ytan, inte volymen. Därför brinner exempelvis 10 st. vedträn på ett halvt kilo snabbare än två klabbar på 2,5 kilo. Eldstadens rökspjäll sluter till skorstenen för att inte genomströmningen ska föra ut värme till kråkorna och för att eldstaden ska förbli varm så länge som möjligt. Rökspjället hindrar också att skorstenen drar in kall luft. Det är viktigt att du tajmar stängningen rätt enligt instruktionerna.
Att stänga spjällen
Det är viktigt att du stänger spjällen vid rätt tid. Stäng inte rökspjällen förrän de sista kolen med säkerhet har slocknat.
Sköt om sotningen
Fastighetsägaren är ansvarig för att eldstaden sotas. Sotning förlänger eldstadens livslängd och förbättrar värmeavgivningen. Vid rengöringen av eldstaden kontrollerar sotaren också eldstadens och skorstenens kondition.